Det sägs att tiden......

läker alla sår, men i hjärtat finns ändå sorgen kvar.
Tiden går så fort så fort, man hinner ju fasen inte med.
Nu har det blivit höst o det är kyligt i luften, med hösten
kommer tröttheten, jag är så trött när det är höst o
mörkt ute. Kvällarna blir inte så långa då kan man säga.
Det börjar gå åt rätt håll med allt här nu.
Sessan blev av med gipset för foten var inte bruten, dock
tog det ett bra tag innan hon kunde gå på den. Blir att ta det
lite lugnt ett tag.
Lillefar är pigg nu o så även sessan, hon hade en släng av
feber torsdag, fredag men är pigg nu hon med.
Ja, ja, nu ska jag se om det är lite kidz som ska göras i
ordning för natten. Hoppas man får sova :(
Lycka är att kunna le,
genom tårarna när du gråter.....

Kommentera här: