De som känner mig

och min familj vet att vi hade det tufft för några år sen, nu
är det så igen. Fast denna gång mycket mycket tuffare,
har gråtit och gråtit och känt mig riktigt under isen men
inser att jag måste försöka hålla huvudet högt. Men det
är så jävla jobbigt...:(

Ja, ja det ska nog gå att lösa detta med.

Annars har det inte varit något som är värt att berätta
om.

Tjing!!!
1 Bodil:

skriven

Vännen! Vet inte vad jag ska säga eller göra för att hjälpa dig, men du vet att du kan ringa när du vill om du vill. Du vet var jag finns <3

Kram <3

2 sandra:

skriven

nämen usch det är inte roligt när det kommer sådana perioder, är själv inne i en sån så det är mycket därför jag inte skrivit eller hört av mig den sista tiden, jag orkar liksom inget mer än mina måsten.

Hoppas det vänder snart och du kan alltid höra av dig om du har lust.

Stor kram

Kommentera här: